Handen på hjärtat nu, visst är iOS förbannat tråkigt? Jag menar så tråkigt att man till och med börjar tycka att delar av android ser intressanta ut. För att inte tala om Windows 8. Det tar emot att behöva skriva dessa rader, men jag är en trogen pöjk och inser ändå Apples mobila operativsystems fördelar. Men frågan är hur länge till?
Jag är kluven. Jag älskar Apple och samtliga av deras senaste årtionde av produktlanseringar. Jag har också byggt upp en arsenal av tillbehör och ett app-bibliotek värt en förmögenhet som jag inte kan bortse ifrån. Och där ligger problemet idag, byter jag operativsystem börjar jag också om från noll igen. För det ska erkännas, i somras sneglade jag på Samung Galaxy S III (jag vet, förlåt) och på senare tid har också Nokias Lumia 920 skrikit högt efter min uppmärksamhet. Jag kände mig smutsig med dessa tankar och har ställt mig frågan varför och svaret lät inte vänta på sig, iOS. Trogen som jag är har jag lyckats mota bort alla konstiga begär min hjärna skapat men det har varit en kamp. Det iOS lever på är trygghet, app-tillgången och dess stabilitet. Det är riktigt trygghet det men trygghet går inte alltid hand i hand med spännande och utmanande.
Jag har inga som helst synpunkter på hårdvaran, snarare är det mjukvaran som måste utvecklas relativt drastiskt. Vi måste först ändå inse att iOS i dess form idag som mobil plattform är oslagbar i dess stabilitet och användarvänlighet. Konkurrens inom dessa aspekter finns helt enkelt inte. Men varje mynt har en baksida och för att förenkla användarupplevelsen har Apple valt att köra på en väldigt statisk linje vilket jag tror snart kan straffa sig. Om inget sker till iOS 7 så tro mig, många som inte besitter min extremt vassa karaktär (…) kommer att lämna skeppet för nya spännande utmaningar och Apple faller på sin egen dumhet. För idag ligger en medelsvenssons teknikribba betydlig högre än för 5 år sedan, vilket vi till stor del kan tacka Apple för. Successivt har den här skaran, många omedvetet, ökat sin tekniska grundkundskap och därför tror jag inte bara det är folk under 30 som upplever att iOS behöver bjuda på något mer.
Känslan att jag saknade något uppkom under iOS 5 och det var också då jag för första gången Jailbreakade min iPhone för att uppleva något nytt. Jag blev lyrisk, en helt ny värld öppnade sig med små smarta tweaks som egentligen borde vara standard. Framför allt var IntelliScreenX en ensam anledning till att göra Steve Jobs lik sur. Men snart åkte Cydia ur min lur då jag upplevde att min enhet blev något instabil och min entusiasm övergick snart till besvikelse. Idag drabbas man också av att varje gång man uppgraderar sin lur från exempelvis iPhone 4S till iPhone 5 så är det bara halva telefonen som är ny. Visst, samtliga punkter har blivit bättre men fortfarande när hemskärmen kommer fram är den precis densamma som generationen innan och generationen innan den och gen…Ja, ni förstår.
Det handlar inte om att vara först med nya funktioner, vilket inte heller är Apples kännetecken. Det Apple gör så förbannat bra är att förädla något bra och göra det till något fantastiskt. Nu krävs det mer än så. Apple sitter i en knivig situation här. Dess enkelhet som gjort företaget till en framgångsaga att berätta århundraden framöver är också det som kan bli deras fall. Det ska bli otroligt spännande att följa utvecklingen, speciellt nu när Cook rört om lite i grytan. Kanske oroar jag mig i onödan?
Jag kommer inom kort titta närmare på Windows 8 i Nokias Lumia 920 för att undersöka om gräset är grönare på andra sidan. Det ska bli intressant att se om iOS har något att lära från Windows eller om det bara är att gilla läget och hoppas på underverk från Ive och hans undersåtar i kommande uppdateringar. Jag lovar att posta min upplevelse längre fram.